Lite karnivorbilder som omväxling till alla blommande hoyor

Det har blivit lite mycket hoya på sistone. Medan hoyorna verkar ha sin mest intensiva blomningsperiod händer inte så mycket med karnivorerna. Dels tror jag det är lite för varmt och torrt för dem, och dels kommer deras storhetstid om ytterligare några månader. Nedan är en vacker trumpet som tillhör Sarracenia flava var. rubricorpra ‘Burgundy’. Det är den första öppnade trumpeten för året för den här härliga plantan och har precis börjat färga upp.

Utricularia fulva visar upp sina vackra fångstfällor som krupit ur krukan. De vita små insekterna är hoppstjärtar, fina små renhållare som både hjälper till att hålla mina supervåta substrat fräscha och är bra som kosttillskott för alla pytteplantor som behöver näring. Inte alla kryp är ohyra.

En annan Utricularia är min hjälte alpina. Den satt knoppar strax efter en ohyresbehandling trots risighet. Och det tog evigheter för knopparna att utvecklas. Jag försökte hålla ut in i det sista men till slut var jag tvungen att behandla den igen. Annars hade jag riskerat att något överblivet ägg kläckts någonstans och så hade jag upptäckt ohyra igen om några månader. Som förväntat klarade inte de delikata knopparna och bladen av ytterligare en behandling något vidare. Trots det kämpade den stoiskt på och jag fick i alla fall en försmak på vad en välmående blomning kan erbjuda.

Pinguicula cyclosecta börjar verkligen färga upp nu med lila-blå kanter. Det är svårt att beskriva hur det ser ut för min hjärna tror hela tiden att mina ögon luras och det istället är skuggor eller att bladen torkat ut lite.

I närbild är det enklare att se de lila-blå prickarna som ger färgtonen.

Drosera adelae är ibland lite av ett mysterium. Det mesta av den fortsätter sin lovande bana och växer sig större och kletigare för varje dag. En tillväxtpunkt dog tillbaka och på två dagar gick den från att se likadan ut som resten till att vara ett gäng torra, bruna blad. Min arbetshypotes är att jag råkade småkoka den, men majoriteten av plantan verkar inte klaga.

Den döda tillväxtpunkten till höger:

Slutligen vill jag visa upp de underbara hjärtformade bladen på min pyttelilla Nepenthes truncata jag lyckades få tag på efter mycket letande. Hela bladet är nytt sedan flytten hit och jag hoppas det betyder att den trivs bra. Förutom bladen ska den vara lättskött i hemmiljö och få riktigt stora kannor. Kannorna är kanske lite anonyma, men å andra sidan har jag andra kannor som kan fylla det begäret.