Bladen du behöver och inte visste du behövde

Under lördagen var jag på hoyaträff och hade nöjet att träffa några nya (och några gamla) hoyaälskare. Under ett samtal dök ämnet vackra blad upp, där jag givetvis passade på att klämma in min ganska nya men underbara Hoya sp. aff rintzii (Borneo). Så förutom den tänkte jag passa på att klämma in några fler i mitt tycke väldigt vackra blad, men som kanske inte tillhör hoyan på allas läppar.

Hoya sp. aff. rintzii (Borneo) får en underbart mörkt lila-röd färg i solen och det tillsammans med silverfläckar, ljusa, något upphöja nerver och en skimrande yta gör den till en absolut hit bland hoyablad. Bladen kan bli mycket mörkare och mer dragna åt rött, men detta blad är ganska nytt och har inte fått fullfärg än.

Den här hoyan dyker upp lite då och då under namnet lacunosa (Borneo) men det är inte en typisk lacunosa och bör nog kallas aff. lacunosa. Den är lite seg hos mig, mest på grund av att jag råkade lägga rötterna lite ytligt så den är lite väl torr, men jag ser fram emot när den äntligen börjar växa.

En mer äkta underbar lacunosa är givetvis den populära ’Royal Flush’. Jag har precis startat om min kruka men tack vare de goda odlingsegenskaperna hos denna klon har den redan blommat och växer på i bra takt.

Det finns dock en annan lacunosa som smyger i bakgrunden som faktiskt konkurrerar ut ’Royal Flush’ i utseende. Den är ganska ovanlig på det sättet att man sällan hör om den, och den har inte blommat hos mig (vilket är ganska segt för att vara en lacunosa) men vad är väl blommor mot dessa blad? Hoya lacunosa (Laos, EPC 920)

Hoya AH021 vet jag inte alls mycket om: jag antar att det är en fröplanta eller hybrid. Nerverna är grova och upphöjda, bladen är lite mjukare rundade än andra liknande arter och den får en fin färg i ljuset. Odlas den mörkt får den stora ganska anonyma blad (i mitt tycke) men odlas den ljust….

En liknande är den här oidentifierade hoyan från Kaeng Krachan National Park i Thailand. En hoya i finlaysonii-släktet. Vackert spetsiga blad och småhårig. Framför allt baksidan är fantastiskt mjuk och sammetslen samtidigt som framsidan känns grov och skrovlig. Tror jag älskar bladen mest för den är så tillfredställande att klappa.

Hoya elliptica måste ju få vara med…nu är det ju ingen överraskning att elliptica har fantastiska blad, men jag har visat upp den så sällan att den måste få vara med.

Hoya ’Nathalie’ är en snäll ganska ny hybrid. Ljusa ådror och en vacker rand. Bladen blir hårda och kan variera en del i storlek.

För att fortsätta på temat kommer här ytterligare en ljust grön hoya med ljusa nerver och en ljuvlig mörk kant. Det här är hoya sp. (SR 2009-050). En småbladig lacunosaliknande hoya. Jag tror inte blommorna är speciellt märkvärdiga (den har inte blommat här) men bladen i gott ljus blir helt underbara. Just kombinationen av de ljusa, ljusa bladen och den mörkt röda kanten gör den till en fantastiskt bladhoya i mina ögon.

Hoya sp. aff. burtoniae (PG03) är också en hoya att hänga i söderfönster. Bilden säger allt. De vita prickarna är inte silverprickar utan skador då den trillade ner i en katthårsdammråtta. Det var inte så mycket fallet som min vårdslösa urborstning av katthår som orsakade en mängd microskador. Det krävs något extra av en hårig hoya för att den ska få flytta in.

Den här obscura-sticklingen hade sina fem sekunder i strålkastarljuset och var med i hoyatelegrafen, och sedan kan någon ha råkat glömt bort den i fönstret. Som tur är hör obscura till de väldigt snälla hoyorna som dessutom är väldigt tidiga blommare. Som om det skulle behövas med dessa blad?