Några veckors hoyor
Så var det redan dags att snabbt spamma igenom några sevärda hoyor som blommat under några veckors tid. Det här inlägget blir lite långt men jag hoppas ni förlåter mig alla bilder. Jag tänker börja med min Hoya hellwigiana. Det här är sista gången jag kallar den det. Efter att ha dreglat över den fullsilvriga Hoya nicholsoniae som nyligen släppts insåg jag att det också betydde att jag inte riktigt hängt med i namnsvängarna och hellwigiana ju är synonym till nicholsoniae. Därför blir det namnändring på den här sidan med. Varje gång den här blommar älskar jag den ännu lite mer. Den är så lättskött, och vacker, och doftar så gott. Det här är en planta jag verkligen rekommenderar för de som kanske vill pröva på något annat än carnosa och australis, men inte riktigt är redo att sjunka ner i hoyaträsket riktigt än. Och ja, för alla andra hoyatokar med som kryssat i hoyatopplistan men inte riktigt fått upp ögonen för de lite äldre, tystlåtna arterna.
Underbara microstemma med sina små vaniljdoftande blommor har börjat återhämta sig och får fler och fler blommor i klasen nu. Jag ska pröva att klippa ner den och få den mindre yvig och mer kompakt hade jag tänkt mig. Om den tjurar och vägrar blomma på något år efter det så har jag i alla fall visat upp blommorna en extra gång.
Undulata fortsätter att blomma för tredje gången i vivariumet. Nu börjar jag som vanligt bli irriterad på att den inte vill växa utan bara blomma. Min huvudplanta blev ganska hårt beskuren i våras, både för att ta sticklingar men också för att få bort alla blomställningsskaft så den kunde växa igen. Att det ska gå så långt att man kanske behöver rycka bort det där blomställningsskaftet känns tråkigt eftersom blommorna ju är väldigt fina.
Hoya mirabilis verkar tillfälligt ha övergett den gröna färgen. Den här blomningen fick den en väldigt ful blomfärg av oklar anledning.
Den hoya jag köpte som walliniana sprider så mycket glädje. Bilden beskriver varför det bara inte går att inte älska dessa kloner. Kan man begära mer av en hoyablomning? (ja, ok, det kan man väl, men ändå. Är någon snäll och hybridiserar den här med lockii eller chinghungensis så jag kan få en sipitangensis med blommor som håller i veckor?).
Hoya waymaniae stortrivs när värmen blev tryckande och klämde igenom några blomningar under senvåren innan det blev kall sommar igen. Har du det varmt och torrt och har svårt att få något annat att växa ska du försöka få tag på en waymaniae. För bladens skull då. Blommorna är jag ingen fan av.
Min Hoya sp. Philippines (Shining Glory) har verkligen återhämtat sig efter förra året och får äntligen en massa vackra, blänkande gröna blad som tyder på en lycklig planta. Snart kan jag till och med börja klippa bort de gamla torkskadade bladen. Blommorna fortsätter med sina rosa ton i mitten och jag börjar faktiskt trivas med utseendet. Inte tillräckligt för att den ska slå andra, liknande hoyor (tyvärr) så den får fortsätta så anonymt i skuggan. Om jag ändå hade söderfönster till varenda planta!