Kannranketrenden fortsätter…

Om ni undrar varför det är så få inlägg just nu så är det för att jag försöker skriva ihop sidorna till några av mina mer negligerade växter. Kannrankorna som jag arbetar med nu hamnar så ofta på efterkälken. De är dessutom alla numera unga exemplar, antingen nya eller sticklingar tagna från mina gamla plantor när jag flyttade. Det gör att de inte är så väldans fotogeniska, samtidigt som jag misstänker att det är fler än jag därute som sitter på ungplantor av samma typ. Och jag skulle gärna se bilder på dessa. Så då sitter jag här och försöker skriva ihop deras sidor.

En nykomling som visst är fotogenisk är Nepenthes veitchii (Murud Striped x Candy Striped) från Klein. Dessa fröplantor är helt fantastiska och det är knappt jag kan hindra mig från att beställa några till. Den växer så fint i rumsmiljö under lysrör och visar redan upp det vackra peristomet. Dessa bilder är tagna när den här kannan var nyöppnad och färgerna och kontrasten har ytterligare fördjupats sedan dess. Det här är en av de få plantor som fått ynnesten att bo i en av mina självvattnande krukor och som synes trivs den utmärkt. Jag skulle gärna plantera många i dessa, men de är så fruktansvärt dyra att endast några speciella får chansen.

Nästa är inte en nykomling, men en riktigt fin nybörjarkanna, x ’Gaya’ eller ’Buddha’, som den ibland kallas. En hybrid mellan khasiana och (ventricosa x maxima).Den växer extremt snabbt i nästan vilket ljus/placering som helst och får många färgglada kannor som ganska snabbt ökar i storlek. Med lite tur går den här att hitta i blomsteraffärer så håll utkik.

Nepenthes ’Louise’ är ytterligare en vanlig hybrid som snabbt får stora kannor och tål det mesta. Den hamnar nog oftast i bakvattnet av ’Miranda’, som den är ganska lik fast den saknar ’Miranda’s slående färger. De är dock inte samma korsning utan ’Louise’ är en korsning mellan ’Rebecca Soper’ och hirsuta. På de mindre kannorna syns hirsutas inflytande tydligt.

Härhemma hamnar den ofta i bakvattnet med, mest för att den har oturen att hänga bredvid den väldigt energiska Hoya cutis-porcelana. Det gör att kannorna ofta ser ut så här:

Av den här anledningen:

Sedan har vi förstås några som inte genomgått några större fotosessioner men som är väl värda lite försmak. Nepenthes (spathulata x spectabilis) var en liten chansning jag köpte alldeles, alldeles nyligen (så pass nyligen att den här kannan inte är tillväxt hos mig) men som visade sig väldigt vacker.

x hookeriana (red) har den häftigaste frisyren

Och slutligen har något väldigt hårigt äntligen börjat växa. Den här har stått stilla i flera månader och jag undrade länge om den skulle ta sig. Den förlorade rötterna på vägen hit och reagerade starkt på miljöombytet. Men nu verkar den ha accepterat sitt öde och börjat växa. Det återstår bara att se om den belönar mig med någon kanna innan årsskiftet.