Lite Hoya sp. Borneo Gunung Gading igen

När man sysslar med växter blir det ibland uppenbart när hobbyn växer ifrån en. En av mina plantor av Hoya sp. Borneo Gunung Gading stod länge i en pytteliten kruka med jord undanskuffad i köket. Tills slut började den få torkskador av för lite vattning, och jag investerade i en större självvattnande kruka till den. Den tackade mig genom att explodera i tillväxt och fick några av de största bladen jag någonsin sett på en sådan här hoya.

Det tog inte mycket längre än ett halvår innan den hade blivit dubbelt så stor. Tyvärr stod den i ett mörkare hörn och fick inte mycket solljus. Vacker, blank och helgrön är den med andra ord. Så kan man ju inte ha det, tänkte jag. Den behöver stå ljusare och få de vackra rödtonade bladen. Helst genast.

Men innan dess var jag tvungen att släpa ut den för fotografering. Bara utifall att den istället för att bli röd blev bränd och ful. Det är ju inte ovanligt att en hoya som stått mörkt länge behöver varsam anpassning till högre ljusnivåer… och tyvärr är det ofta brist på varsamhet härhemma. Det var inte förrän jag plockat fram den och släpat den fram och tillbaka jag insåg att den nog var… jättestor numera.

Dessutom så blir blomningen bara mer och mer intensiv ju större den är. Nu är ju de här tråkblommorna riktiga dagssländor, men har man ett ordentligt gäng dagssländor som turas om att blomma, ja då finns det alltid något på gång.

Så nöjd och glad kämpar jag den in igen för att att placera den ljust. I mitt huvud ser jag redan det underbara bladverket skifta i grönt, rött och lila. Det är först när jag är inne igen jag inser -det finns ingen ljus plats över för en sådan koloss. Jag vill ju inte tömma ett helt fönster eller en hel hylla bara för att få lite röda blad. Inte för att den skulle få plats på en fönsterbräda eller hylla ändå.

Så var står den nu? På en mörkare plats än tidigare, förstås… Provisoriskt på en pall nedanför en hylla. Förmodligen blir det väl flytt tillbaka till det mörka hörnet. Alternativet är att starta om den. Eller uppfinna ett helt nytt ställe för den. Ser ni vackra röda blad här om ett tag så har det gått bra, ser ni bara en oändlighet av grönt tänker jag inte prata om det.