Något nytt och massa gammalt
Idag blev jag påmind om hur stor drivkraften faktiskt kan vara när man samlar och odlar blommor. Det kom hem ett paket idag, mitt i snöstormen, och det var nästan att jag hoppade jämfota när jag öppnade det. Det var Dischidia vidalii (syn pectenoides, som är ett vanligare men mer felaktigt namn verkar det som). Det här är en Dischidia som varit vanlig, men nästintill försvunnit på senare år. En stor anledning till det är hybriden mellan vidalii och sp. Camiguin Island som flitigt sålts som en “riktig” vidalii/pectenoides. Den växer mycket bättre, accepterar mörkare och tråkigare miljöer och blommar snabbt. I stort verkar den ha konkurrerat ut vidalii. Jag har försökt få tag på den “äkta” ett antal gånger, men i slutändan så är det hybriden som dyker upp som gubben i lådan. Men idag så kom äntligen äkta varan – med stor sannolikhet, i alla fall. Jag hoppas det betyder att fler äkta strax dyker upp i affärer i Europa så vi alla får en chans med den. Tyvärr var rötterna dåliga och det blev att hacka upp den och plantera om den för att rotas om i karantänen.
Hos den äkta vidalii har de blad som inte bildar pungar en smal spetsig form, och kontrasten mellan myrbladen och de riktiga bladen blir större. Blommorna är röda/mörkt, mörkt rosa, även fast den här som anlände idag inte hade blommor.
Hos hybriden (vidalii x sp. Camiguin Island) är bladen större och framför allt runda. Blommorna är ljusrosa till ljuslila och växer på kraftigare blomställningsskaft. Tyvärr blir det inga bilder sida vid sida innan lilla vidalii tagit sig igenom karantänen.
Nytillskottet gav mig ytterligare energi och därför betade jag av en del väntade uppdateringar. Hoya fauziana ssp. angulata fick lite nya bilder och en uppdaterad text nu när den faktiskt blommar ordentligt. Den har stått lite dåligt till men när våren kommer igång ska den få en fönsterplats och få växa till sig lite.
“Luddet” på blomman påminner enormt mycket om Nepenthes albomarginatas vita ring som är menad att locka termiter. Annars har jag inte sett något liknande. Det vore intressant att se hur pollinationen går till, och om den håriga randen har någon funktion eller om det bara “råkade” bli så.
Ytterligare en som fick lite uppdaterade bilder var min kära Hoya sp. Kalimantan (SLM-02). För att vara helt ärlig är den en av de arter som verkligen inte behöver mer bilder, men jag bara måste få visa bilderna från i somras och hur mycket den blommar om den får chansen. Nu under vintern har den bara haft kanske 2-3 knoppar och blommor åt gången, stående i ett söderfönster utan tillskottsbelysning. Men redan nu tycker jag mig ana fler knoppar som börjar dyka upp.
Sedan blev det lite gammalt och lite nytt samtidigt med mina Hoya griffithii som fått en egen sida nu. Jag har haft dem ganska länge, och de blommade första gången tidigt under hösten förra året, men jag tror inte jag visat upp dem tidigare (förr-förra inlägget undantaget då). Dessa flyttade hem i princip samtidigt och har växt bredvid varandra hela tiden, så det var bara lämpligt att de båda också blommade ihop för första gången tyckte jag. Den till vänster är köpt som griffithii (yellow) och den till höger är den med silverfläckar från Kina. Jag hoppas få lite fler blommor nästa omgång, för det var uppskattade blomningar: blommorna höll i 3-4 veckor, åtminstone en av dem doftade gott, och blommorna är relativt stora för att vara hoya.
