Ett smakprov av Hoya lacunosa
Jag har inte uppdaterat Hoya lacunosas sida på länge, och det dröjer ytterligare lite. Under hösten förra året bestämde jag mig för att det var dags för alla lacunosor att få samma typ av krukor. För att få snabbare plantor (och för att de mer nyinförskaffade skulle komma ikapp) tog jag det dåliga beslutet att göra sticklingar och sätta flera i samma kruka. Att sätta flera sticklingar tillsammans är ett väldigt enkelt sätt att snabbt få en full planta och när den börjar blomma, ofta få fler blommor samtidigt. Och nog växte de på bra alltid, tills dess jag inte riktigt hann med växterna under vintern. Nackdelen med att sätta flera sticklingar i samma kruka är att de konkurrerar med varandra, och där ensamma sticklingar klarade sig igenom torkan blev det inte lika bra för gänget lacunosor.
Nu är Hoya lacunosa en relativt lättodlad växt, och därför gick de att rädda utan att behöva börja om. Eller börja om och börja om, jag klippte av alla torra rankor så den fick energi att återhämta sig och sätta nya. De såg sorgligt små ut ett tag, men fördelen med etablerade plantor är att de ofta har lite mer reserver. En av dem blommade bara en månad efteråt på ett nytt blomställningskaft, och det var lacunosan från Durian Perangin Waterfalls, Langkawi. Det här är en ganska speciell lacunosa.
Den är mindre än de flesta andra lacunosor -kanske till och med alla- och även om den inte får tjockast blad hos mig gör de små bladen att den ger ett väldigt trubbigt intryck. Dessutom har den ett förtjusande krypande växtsätt hos mig, och skulle säkert passa perfekt till att monteras lodrätt. Bara för att göra det bättre så blir bladen i starkt ljus svarta eller svartspräckliga. När bladen är nya är de gröna, för att sedan bli spräckliga och mörkna med tiden.
Med andra ord är alla gröna blad på plantan ovan faktiskt nya som har tittat fram över hela rankorna. Plantan är otroligt tät och fin och en riktigt juvel bland lacunosorna. Det enda sorgliga är att jag inte tycker att den helt har den fantastiska doften som de andra lacunosorna har. Den har en liknande doft, men med ett svagt tillägg av, ja, gödsel faktiskt. Det första jag tänkte när jag kände doften var att det var en blandning av lacunosa och ’Mathilde’s. Det är fri tolkning på den beskrivningen av doften.
En av de hoyor jag får mest frågor om rör den röda lacunosan från Laos. Även den led ganska svårt under vintern. Det är också en av de plantor jag ofta klippt i, så den har inte riktigt varit lika stark som de andra plantorna. Därför har den inte helt återhämtat sig än, men är på god väg. Och precis som den lilla lacunosan från Langkawi ovan är de nya bladen gröna hos den. Om den växer i gott ljus blir bladen sedan grönbruna för att långsamt färgas ut till vackert rosa. Så här såg den ut i slutet på februari, efter alla rankor klippts bort och den precis börjat växa igen.
Det var ingen rolig syn för en av mina favoritväxter, men idag fyra månader senare har den tagit igen sig. Den har inte blivit utfärgad till vackert rosa igen och det dröjer nog ytterligare lite, kanske ända fram tills den ger mig blommor på nytt. Men tills dess får jag njuta av variationen i bladen i olika stadier. De gamla rosa bladen har nästan helt täckts av nya fräscha blad.
Nu ska den få vara ifred från klippning och växa sig större och starkare så den äntligen kan få bli fotograferad i blom och få sin egen sida. Men egentligen är det helt fantastiskt vilken underbar variation Hoya lacunosa kan visa upp, och att variationen kan producera dessa två helt fantastiska lacunosor, var och en på sitt eget sätt.
