Min mest älskade Hoya sp. aff. lambii
Idag blev det ett väldigt sent inlägg, mest för jag inte kunde komma överens med mig själv vilka bilder jag föredrog på den här skönheten. I slutändan kompromissade jag genom att helt enkelt ladda upp alla. Den art som oftast säljs som Hoya sp. aff. lambii har många insamlade kloner som funnit sin väg in i odling. De varierar en del i utseende, främst i bladen. Alla är attraktiva i mina ögon, men den här är den snyggaste av dem alla.
Jag har funderat ett tag på hur jag skulle lägga upp dem på sidan, då två av de tre kloner jag har kvar idag och odlar saknar några säkra identifikationer. Jag köpte dem helt enkelt som Hoya sp. aff. lambii från Borneo. Efter att ha tjurat lite så bestämde jag mig för att helt enkelt låta den benämningen bli ett samlingsnamn för arten, även om det inte känns helt rätt. Förhoppningsvis får den snart ett riktigt namn.
Den här hör till de hoyor jag importerade 2021 som visade sig bli ett riktigt bra år för mig. När den kom hade den enorma, fotlånga blad som jag blev galet förtjust i. Den såg nästan precis ut som några av de äldsta bilderna på arten när den började spridas. Hos mig får den inte den storleken på bladen, även om jag hoppas en dag få se dem dyka upp.
När jag importerande den så var den verkligen i ropet, och många kloner såldes vilt. Idag har intresset sjunkit undan något, och tyvärr verkar det som den här stilen på arten har blivit väldigt ovanlig. Men så är de andra klonerna något mer lättodlade än denna. Den har dessutom de mest kortlivande blommorna, bara en dag är de öppna. Väldigt ofta plockade jag ut plantan för fotografering bara för att möta denna syn när jag hade tid att komma med kameran.
Till skillnad från de andra klonerna hade dock denna en mycket unik och stark doft. Jag tyckte den doftade av persikotvål, en annan föreslog fruktlakrits. En liknande doft har jag inte känt från andra blommor. Med det sagt handlar det för mig bara om bladen på denna planta. De har formen, färgen, silvret och mönstret -vad mer kan man begära? Ja det vore storleken, men generna finns där. En dag!
Jag tyckte även det var dags för lite förnyelse här på bloggen. Jag hade tänkt öppna en systersida där jag kunde sälja lite sticklingar av mitt överskott, men det gjorde att jag istället återigen vände uppmärksamheten till den gamla layouten och insåg att den kanske behövde lite finputsning. Och ibland är lite kreativt arbete precis vad man behöver i novembermörkret.
