Vad som helst bör undvikas -Att locka fram de röda bladen (4)

Nu när jag skrivit några inlägg om hur det går att manipulera miljön för att få vackra röda blad skulle jag också vilja skriva lite om röda blad som ett lackmuspapper i odlingen. Ett sätt för en växt att skydda sig om något går katastrofalt fel är att försöka begränsa ljuset och “stänga ner fabriken”. Därför kan en växt som får röda blad vara ett tecken på att den behöver omedelbar omsorg. Jag har försökt inkludera lite bilder i det här inlägget, men det visade sig att jag, precis som de allra flesta, inte tar speciellt mycket bilder på plantor som ser tråkiga ut.

Det här är en siariae-planta som precis börjat återhämta sig. Den här plantan var en av flera jag prövade att utsätta rötterna för extrem värme på. Den var vackert grönbladig innan, men bara ett par dagar efter värmebehandlingen så var den knallröd. Vid det tillfället trodde jag att rötterna hade dött, men det visade sig att rötterna kunde återhämta sig efter värmen med tiden.

Den får stå som modell för den typiska röda färgen som kommer av ohälsosam chock. Jag har tidigare observerat det vid just extrem rotdöd, vid kyla och efter vad jag tror var någon slags förgiftning eller förändring av pH i substrat.

Den röda färgen ser lite annorlunda ut än i tidigare inlägg. Den utgår från nerverna och sprider sig sedan över bladytan. I de tidigare inläggen går det att se att den röda färgen oftast börjar i kanterna av bladen och fläckvis över ett fåtal blad först. Den här färgen är ganska regelbunden oavsett var solen kommer ifrån, till skillnad från den önskvärda röda toningen där det lätt går att se att blad i skugga eller bakom andra blad behåller grön färg. Plantan har på de här bilderna halvt om halvt återhämtat sig, därför har bladen börjat återfå den gröna färgen nerifrån -tidigare var hela plantan klarröd. Bakifrån går det tydligare att se hur den läker nedifrån och upp.

En planta som får röda blad liknande denna behöver ses över, och ska helt skyddas från alltför starkt ljus för att hjälpa den återhämta sig. Det kan ibland även gå fel när man aktivt försöker få fram röda blad. Jag fick en fin Hoya bordenii förra året, den rotade sig och började växa snabbt och fick därför tidigt hoppa in under ljus i en hylla. Hoya bordenii är en art som kan få galet vackra röda blad, och därför fick den stå väl upplyst trots att den inte hade speciellt mycket rötter. Den fick röda blad, men i de absoluta kanterna började bladen torka in och bli gula. Plantan var helt enkelt inte stark nog att reagera utan blev skadad istället. Den slutade växa och behövde sen stå i svagare ljus och få specialbehandling i ett halvår innan bladen började bli gröna igen och den återupptog växandet. De fula bladkanterna kommer jag få dras med ett bra tag. Idag får den starkare ljus igen och kan hantera det. Innan en planta trivs och visar tecken på anpassning till ett hem är det generellt inte en bra ide att försöka få fram de röda bladen.

Även en av mina nicholsoniae (tidigare felaktigt kallad pottsii) råkade ut för ett liknande öde. Jag ställde den för ljust och varmt innan den var redo att reagera. De tre bladen närmast kameran genomgick eldbadet. Även om det går att se en rödare kantfärgning så har går det även att se att de blivit gulaktiga och gul-grönfläckiga (de var mer gula tidigare, men har återhämtat sig lite). Gula blad är ett tecken på att växten förlorat klorofyll, vilket betyder att den förlorar förmågan att omvandla ljus till energi. Även om det är vanligt att blad bleknar lite innan de blir röda så bör de inte bli gula, och det är aldrig en bra kombination med röda och gula blad. Här reagerade jag snabbare, och efter att ha ställt plantan lite mörkare så fortsatte den att växa och de bakre bladen på bilden har utvecklats under bättre omständigheter. Det går tydligt att se att det gått snabbare för plantan att växa till nya blad än att återställa de äldre. Om en planta börjar se olycklig ut så får man mycket igen av att agera tidigt: hade jag reagerat lika snabbt med bordenii som med nicholsoniae hade jag inte behövt ett halvårs återhämtning för den första.

Som en sista kommentar innan jag avslutar den här serien så kan jag berätta att de flesta av mina växter med potential att bli vackra, röda plantor i själva verket är gröna. Det finns helt enkelt så många hoyor med potential att bli fantastiska. Jag har tenderat att samla in dem, men det krävs en välbalanserad miljö för att få dem att nå den där potentialen. Det är ganska få plantor som kan få den bästa platsen. Resterande behöver nöja sig med sämre platser och sämre ljus. Länge var t ex min vackra Hoya sp. PNG (SV 432) ett rödflammigt under av stora röda blad och gula blommor, men med tiden, ökad storlek och högre konkurrens flyttar den längre och längre bort från ljuset och har ofta bara ett par blad med rödtoning numera.

Jag misstänker att andra som läser det här har (eller kommer få) samma problem. Så tänk på att älska de arter och kultivarer som ni har, vare sig de för tillfället har de röda bladen eller inte. Är de röda bladen allt som gör att man behåller en planta kanske det är vettigare att byta ut den mot något som passar bättre. Det finns trots allt så mycket att välja på!