Hoya mindorensis
Hoya mindorensis är en väldig underskattad Hoya i mina ögon. Jag vet att jag säger det om många, men det är lika sant ändå. De flesta har förstås sett bilderna på blommorna, och uppskattar dem för den sakens skull (och nästan överskattar, skulle jag nog vilja säga), men det är sällan bladen och plantan nämns. Den finns i många färgkombinationer med blad och blommor som kan se lite annorlunda ut. Den här klonen köpte jag som mindorensis (Red Star). Namnet refererar till den mörkare bikronan, men som synes på bilderna nedan så är inte blomfärgen särdeles stabil. Så det går inte att säga vilken mindorensis-klon som odlas om den inte kommer med ett namn eller ett nummer.
Hoya mindorensis (Red Star) har vackert rundade släta blad med en nedsjunken tydlig ljusare huvudnerv. De kan ha ganska mycket silver, även fast min varierar en hel del. Bladen kan bli rödtonade i starkt ljus. Blommorna har rosa bikrona som varierar i styrka och är annars gulorange, även om färgen kan variera mellan gul till rosa. Den doftar ytterst lite av något acetonliknande om man sticker näsan i flocken, men är i det stora hela doftlös. Blommorna är små och hela klasen är ofta mellan 2-3 centimeter och håller i lite mindre än en vecka. Jag odlar den i bark på stöd.
Hoya mindorensis (Red Star) har varit oerhört tålig hos mig och fått utstå många olika behandlingar och odlingsmiljöer utan några problem. Den tog sin goda tid på sig att blomma: tre och ett halv år tog det till blomning. Det är väldigt lång tid hemma hos mig: hade den inte haft fina blad hade den nog flyttat hemifrån för ett par år sedan. Men det verkar inte vara triggat av några speciella omständigheter utan det verkar som den bara ville bli gammal nog. Sedan första blomningen har den fortsatt blomma om på tre blomställningsskaft och ser inte ut att sakta ner ännu.
