Hoya lyi är så underskattad
Hoya lyi är en supersöt liten Hoya som sällan nämns bland någons favoriter. Den påminner mycket om Hoya thomsonii, och flera av klonerna har sålts som aff. thomsonii tidigare. Jag säger flera för att det finns ett helt gäng insamlade som skiljer sig något åt i nyans hos blommorna eller bladen. Lyi har dock mycket mindre, något båtformade blad och blommorna har en mycket lägre bikrona och därmed plattare blommor. Den underbara hårigheten och de blanka blomställningsskaften och knopparna har de gemensamt.
För mig som är förtjust i små hoyor är de mindre bladen är vinnare, men lyi har även en annan fördel, och det är att blommorna doftar starkt och gott, till skillnad från thomsoniis doft som blir så dominerande att den luktar fruktansvärt i slutändan. Jag odlar redan två kloner av den, och hoppas få tag på en tredje som står på önskelistan. Så förtjust är jag i den!
Mina lyi har blommat efter ungefär två år, och denna blommade faktiskt första gången förra året. Jag har tvekat att visa upp den för de kloner som vi har i odling ser inte riktigt ut som de som finns i publikationen. Bladen ser lika ut men blommorna ser mer annorlunda ut från dessa vi odlar än den vi odlar skiljer sig från thomsonii. Så jag känner mig inte 100% säker i artningen, även om jag är långt ifrån en expert när det kommer till dessa. Med det sagt är det fortfarande en underbar växt att odla.
Den här å andra sidan är inte en lyi, utan definitivt en caudata, men delar samma underbara luddighet
Jag har några arter jag är särskilt förtjust i hos kannrankor, bland annat maxima och veitchii. Självklart har jag en speciell plats i mitt hjärta för hybrider mellan dessa två, vilka ofta går under namnet Nepenthes x Tiveyi. Benämningen är lite skakig eftersom det inte är en naturlig hybrid, och namnet Tiveyi kommer från en specifik hybrid från den viktorianska eran. Grexning är fortfarande inte tekniskt sett ok, och även om det vore det är det lite underligt att använda en specifik kultivars namn till det. Oavsett vad så kallas korsningarna ofta just x Tiveyi. Jag skulle älska att ha fler av den korsningen, men de har visat sig svårare att få tag i än man kan tro med så vanliga föräldrar. Jag köpte en förra året som jag så gärna velat visa, men som för snabbt växte sig ur en liten storlek, men inte snabbt nog växte i en större storlek. Vad spelar det för roll, kanske ni tänker. Jo, mina nya favoritkrukor fungerar inte speciellt bra just när kannrankorna börjar kasta kannorna utanför krukans kanter.
Nepenthes utvecklar gärna kannorna mot något, och när de följer krukans vägg uppåt fastnar de antingen i skåran eller utvecklas runt skåran, ingetdera ger fullt utvecklade, välformade kannor. Först när de når nästa storlek lyckas de utvecklas på ett tillräckligt avstånd. (Trots det är krukorna fantastiska. De håller en bra volym substrat utan att vara för stora, och de har dräneringshål men ett avtagbart fat fastklämt som fångar upp det vatten som rinner igenom. Jag har bytt ut hänget de kommer med mot en kraftigare, längre variant, men annars har de varit perfekta). Jag hade hoppats att denna planta skulle få ett randigt peristom, men det ser ut som det kommer bli helt rött när den växer upp. Det tar drygt 3-4 veckor för den att gå från randigt till rött, men tendensen är ändå där. Trots det tycker jag den är superfin. Nepenthes maxima ’Wavy Leaf’ x veitchii ’Candy’ (C.K.)
