Hoya lacunosa

Under året har lacunosa-familjen blivit ännu lite större, något jag har tagit emot med blandade känslor. Det är alltid trevligt när en Hoya i hobbyn äntligen blir identifierad, och i detta fallet är det kära lilla Hoya sp. Fraser Hills (SR 2010-049) -ibland felstavat som Fraiser Hills, men den kommer från Fraser Hills i Malaysia- som har blivit identifierad som lacunosa i Hoyatelegrafen. Jag hade hoppats den inte skulle stoppas in under lacunosa, främst på grund av en annan mycket närbesläktad hoya, Hoya sp. Cameron Highlands (SR-2009-050). Denna kommer från också från Malaysia, ungefär 100 km från Faser Hills. Blommorna hos dessa två är väldigt lika lacunosa, men de är  mycket större och bikronan spetsigare och när lite längre ut. Storleken är att jämföra med den hos lacunosa (Giant), men inte med någon annan lacunosa.

Hoya ?lacunosa (SR-2009-050, Cameron Highlands)

Själva blommorna i sig är nog inte tillräckligt för att de båda ska avvika från arten lacunosa (som är välspridd, med en stor variation inom arten) men de båda delar även andra egenskaper som inte syns hos någon annan lacunosa (i alla fall ingen jag odlar, vilket inte säger mycket i slutändan). De har två väldigt distinkta typer av blad. I dåligt ljus blir bladen glatta, stora, tunna och mjuka. Men i bra ljus så blir bladen ytterst suckulenta, får en helt annan typ av struktur (känns lätt sträva och blir väldigt blanka), en mycket tydlig rund form och tenderar att lätt bli röda. På det sättet är den mer lik Hoya sipitangensis än lacunosa, men jag vill nog ändå säga att skillnaden mellan de två bladtyperna är mer extrem hos SR-2009-050 och SR 2010-049.

Hoya ?lacunosa (SR-2009-050, Cameron Highlands) med de typiska suckulenta bladen (och färgerna!) den utvecklar i gott ljus.

Med dessa skillnader och med tanke på att båda insamlats inte alltför långt ifrån varandra i Malaysia hade jag nog hoppats på att de åtminstone kunde fått en underarts-status, men i slutändan får man lyssna när experterna talar. Det gör mig dock fundersam hur arter som sipitangensis och nabawanensis i slutändan står sig mot lacunosa. Förhoppningsvis finns det genetiska skillnader i alla fall. Med det sagt är Hoya sp. aff. lacunosa (SR-2009-050, Cameron Highlands) en av mina absoluta favoriter. Visst får den lite tråkiga blad på vintern, men de blanka bladen den annars får är bara underbara. Med det sagt får även vinterbladen en mycket attraktiv ljusgrön färg.

Dess blommor kommer även på ovanligt långa blomställningsskaft som reser sig upp vid blomning så blomman syns ordentligt.

En positiv sak med att dessa räknas till lacunosorna är att andra oidentifierade som är ännu mer lika lacunosa säkerligen hör till arten med. Nu är jag som sagt ingen expert, så jag kan knappast arta dem helt själv, men jag känner ändå viss tillfredsställelse över att själv känna mig hyfsat säker på vad de är. En av dessa är min Hoya sp. cf. lacunosa (BL12-089). Den skiljer sig ytligt mycket tydligt från lacunosa då den faktiskt har lite färg i blomman, men i övrigt är skillnaderna hyfsat små.

(och ja, jag insåg inte att blomflocken börjat torka in i mitten förrän den var nedplockad och klar för fotografering)

Den är mörkare på bilderna än den varit på länge hos mig, då den haft en ganska tuff rehabiliteringsperiod. Den trillade ned vid något tillfälle och bröt av sin ranka precis vid substratnivån, något jag inte märkte vid tillfället. Först när den var skrynklig och ordentligt ledsen upptäckte jag orsaken. Jag klippte av den och tryckte ner den i barken och placerade den i en plastlåda extra hög luftfuktighet. Det hjälpte, men många gamla blad är riktigt fula och jag var tvungen att återvänja den vid höga ljusnivåer. Den är finare nu än på bilderna, så jag hoppas jag får tid att ta nya foton snart igen.

Bladen är hyfsat lacunosa-liknande och en jämförelse mellan denna och blommorna från lacunosa (Poonsak) ger vissa skillnader, men mycket små.

Tusenkronors-frågan, kanske framför allt för dem som varit med ett tag, är förstås om pollinia skiljer sig åt? Det är nog bäst att fråga någon annan. De är oerhört små och jag själv skulle inte lita på mitt eget omdöme huruvida de är lika eller skiljer sig åt. I alla fall har allt detta resulterat i att de fått flytta in på lacunosornas sida.

Som avslut kan jag förstås inte låta bli att dela med mig av min absoluta favorit-lacunosa, den vackra från Laos.