Juletid och köldnypta blad
Jag är inte en stor anhängare av kyla, och vid den här tiden på året är det inte det sämsta att vara insnöad hemma. Men att behöva vara hemma resulterar även i en ordentlig växtröra som blandas perfekt med julröran. Det är många växter som står på kö för uppmärksamhet, men på sistone har jag trots allt lyckats beta av en hel del arbete. I många fall handlar det om att starta om eller försöka fräscha upp de växter som drabbades av toppskottskvalster förra hösten. Vis av erfarenhet har jag inte velat göra så mycket åt det innan det är helt säkert på att det är borta. Och när de väl varit borta ett tag så känns det inte som det gör så mycket att skjuta upp det ännu en månad eller två… Men nu har det äntligen börjat bli av.
En fördel med att bo på en plats med varierande årstider är att man får chansen att se växterna under olika miljöförhållanden som är svåra att själv få till, i alla fall utan ett tropiskt växthus. Och en stor skillnad jag tror många har chansen att uppleva under kalla årstider (förutsatt att man har växtbelysning) är alla vackra färgade blad. Hos de växter som kan få rödtonade blad är det nästan alltid enklare att locka fram dem genom en sänkt temperatur än med högre ljusnivåer (förutsatt att de redan har en acceptabel ljusnivå). Står växterna i ett fönster på vintern så är det inte märkbart på samma sätt eftersom ljusnivån sänks med temperaturen, men med stadig ljusnivå blir många växter oerhört vackra.
Hoya sulawesiana får helt underbart mörka blad under de kallare månaderna
Det gäller även för störtsnygga ‘New Guinean Ghost’
Många hoyor kan även få rosa silver när det blir lite kyligare, som här hos en typisk pubicalyx
Och min favorit av alla de Hoya sp. aff. lambii jag odlar började med att få ett vackert rosa silver, och nu har bladen äntligen börjat bli vackert röda efter att ha tillbringat hela sommaren som tråkigt gröna.
En välkommen överraskning var även en klon av callistophylla som visade sig ha en benägenhet till rosa silver. Jag odlar den inte tillräckligt ljust för att upptäcka det på annat sätt, men ett litet köldnyp är ibland allt som behövs.
Tyvärr är den inte en speciellt god kandidat för odling bara för den sakens skull då silvret varierar i styrka och de svagare stänken mest ser ut som smuts. Men ändå roligt att veta om just denna klon.
Även blommor kan få en lite snyggare färg av kylan. I förra inlägget (för en evighet sedan) visade jag upp min Hoya paradisea i den mer normala, vita skruden. Men den svala temperaturen har gett vackrare, rosa blommor. Tyvärr doftar den sämre i kylan. Annars har den en trevlig citronliknande doft under några timmar på kvällen, men denna gång kände jag knappt av det alls.
Det är förstås inte alla växter som har förmåga att anpassa sig på samma sätt. Stackars Hoya ‘Michele’ är en sorglig syn i kylan. Den har supervackra, ofta modell större blad och växer och blommar mycket villigt. Men är det inte varmt växer den hyfsat dåligt och är det riktigt kallt… ja då ser den ut så här.
De flesta av mina juvelorkidéer har visat sig ganska toleranta mot kylan (tack och lov) trots att det är minst 5 grader kallare än det brukar vara vid den här tiden inomhus. Mitt monster till Macodes petola låter ingenting stoppa den vid det här laget. Det är dessutom blomningssäsong för alla Ludisia, men det får jag visa en annan gång.
Dischidia lancifolia har även varit ett ljus i mörkret. För något år sedan började den blomma, men bara med en eller max två blommor per blomställningsskaft. Det har sakta men säkert ökat och nu dyker det upp många knoppar tillsammans, något som verkligen bidrar till att förstärka de röda färgklickarna mot det vackra bladverket.
