Hoya serpens
Hoya serpens är en klassisk Hoya som varit i odling länge och är en av mina stora favoriter. Hur kan man inte älska de små, lätt luddiga, runda och suckulenta bladen? Även de skira rankorna som tar god tid på sig att förvedas är lätt håriga. Den förgrenar sig tidigt och mycket, vilket ger en vacker, tät planta. Hoya serpens sätter gärna blomställningsskaft i var och varannan nod redan från start, men dessa små blomställningsskaft kommer inte utvecklas ordentligt och få varaktiga knoppar innan blomningen initieras. Blommorna har en ljust grön mycket luddig krona som bleknar lätt och ibland får en rosa ton när den åldras. Kronan är knubbig och vit med en lätt rosa touch i mitten. Blommorna är mycket stora i förhållande till de små bladen och doftar starkt. Tyvärr tycker jag inte själv om doften som i min näsa påminner om ett unket stall. Serpens massblommar ofta, och hos mig initieras knopparna och blommorna nästan genast när dagsljustimmarna ökar runt årskiftet. Tyvärr är det inte en tid som är väldigt växtfokuserad hos mig, och år efter år missar jag att fotografera det. Dessa foton kommer från slutet på maj och är de allra sista blommorna innan plantan slutar blomma. Det finns många kloner och många frösådda serpens i omlopp, och det sägs att vissa är svårare att odla än andra. Det sägs även att serpens behöver odlas svalt för att trivas att blomma, eller att den behöver högre luftfuktighet. Inget av detta är något jag personligen upplevt. För att blomma hjälper det att ge den varierande ljustimmar, men det finns inget behov att förändra temperaturen i min erfarenhet. Jag odlar serpens varmt till mycket varmt, och det verkar den trivas utmärkt i. Jag har även odlat den i ett antal olika substrat, där den trivts fint i alla. Den är även kanske den bästa Hoyan att odla i vivarium, om den kan få en plats som är ljus och varm utan att vara för våt.
Det viktigaste nyckelfaktorn till att få en serpensplanta att etablera sig och trivas är att initialt tillåta att den får krypa. En mycket vanlig syn med serpenssticklingar är att de rotar sig fint och skickar ut några rankor som sedan genast dör tillbaka. Är sticklingen liten kan i princip hela sticklingen gå åt. Men tillåts dessa rankor få rota sig mot (i) substrat, och plantan få etablera ett stadigt rotsystem med rötter från många noder, kommer framtida rankor som skickas ut behållas. Den får helt enkelt inte ett tillräckligt stort rotsystem bara från en enskild nod eller två för att försörja en hel planta. Tillgodoses detta växtbeteende är serpens en enkel och tålig krukväxt -det finns en anledning till att den varit i odling så länge, och till och från även hittas i handeln. Min nuvarande planta odlar jag i bark, och från det jag samplanterade några rotade sticklingar i krukan så tog det något mindre än ett år för de första blommorna att dyka upp. Arten har jag odlat länge, och jag har även dragit upp några frösådder till blomning, men den stickling som bildade plantan på bilderna kom hem till mig 2017. Gillar man små hoyor är Hoya serpens ett absolut måste, i mina ögon.