Hoya sp. Papua
- sp. Papua
- sp. Papua (05)
Det här är en alldeles fantastisk nyligen insamlad Hoyaart som ännu inte blivit identifierad. Det är en liten, klättrande Hoya med små mörka blad och tunna rankor. Den blommar med ljusa, stjärnformade små blommor på korta blomställningsskaft och blomskaft. Blommorna är håriga på insidan av kronan och har oftast en gulgrön bikrona. Blommorna har ofta mindre rosa områden. Blommorna doftar starkt och den blommar gärna med många blommor samtidigt på mängder av blomställningsskaft. Tyvärr doftar den ungefär som Hoya ’Mathilde’, en doft jag personligen har lite svårt för. Jag tycker den påminner om stalldoft, men andra har bättre upplevelser om doften. Blommorna håller länge, upp till 2 veckor, även om de under den varma sommaren började sluta sig redan efter 7-8 dagar. Trots att den är en miniatyr är den väldigt anspråkslös och snabbväxt och har visat sig trivas utmärkt på en fönsterbräda. Det finns flera olika kloner insamlade av denna art, men många av dem är förväxlade då många säljare har valt att utan grund applicera ett insamlingsnummer (IM-08) på alla kloner, trots att det bara hör till en klon.
Den här arten är även lätt att förväxla med Hoya pulleana, som i början också den såldes som Hoya sp. Papua/Hoya sp. PNG. Som unga plantor är de otroligt lika varandra, men när sp. Papua tar fart blir bladen lite större och lite mjukare/tunnare än Hoya pulleana som får kraftigare och hårdare blad. Hoya pulleana får även en tydligare nedåtvänd spets på bladen (som vänder sig ned nästan 90 grader) som är annorlunda från spetsarna hos Hoya sp. Papua. Och givetvis skiljer sig knoppar och blommor rejält.
Hoya sp. Papua
Den här klonen av Hoya sp. Papua är den som växer starkast hos mig. Knopparna bildar ganska långa spetsar och den rosa fläcken under bikronan spiller ut i kronan och gör att det rosa under syns tydligt. Blommorna droppar ganska mycket av nektar och doftar kraftigt. Blommorna håller i upp till två veckor innan de viker ihop sig igen.
Hoya sp. Papua är en av de snabbast växande hoyor jag någonsin odlat. Jag importerade den från Indonesien och den anlände i slutet på mars 2022. Den var sliten och i slutändan bestämde jag mig för att dela upp plantan i tvånodiga sticklingar. Av 8 sticklingar klarade sig de 4 fräschaste som inte var i närheten av de ruttna rötterna. Dessa planterades i en kruka med pimpsten i april och kom ur karantänen och ställdes i hylla i juni. I början på november var den en full planta som täckte sitt stöd och skickade ut fler och fler rankor. En helt fantastisk tillväxttakt! I början på april 2023, lite mindre än 13 månader gammal, öppnades den första blomman. Sedan dess har den blommat utan paus. Den sätter kontinuerligt många nya blomställningsskaft och får fler rankor än jag kunnat drömma om när det kommer till andra hoyor. Tyvärr är min begränsad av den för lilla kruka den sitter i. Den skulle behöva vatten två gånger i veckan i nuvarande storlek, något som tyvärr inte fungerar för mig. Ett resultat av det är att många knoppar faller i tidigt stadium, och som mest är kanske 5 flockar öppna samtidigt, men ofta bara med en eller två blommor. Det är inte en artegenskap, utan det är meningen att den ska få lite större flockar, och jag gissar att den har kapacitet med många flockar samtidigt. Hade den suttit i vanlig kruka hade jag nog planterat om den, men tyvärr sitter den i en självvattnande kruka. Det gör att jag skulle behöva beskära bort 2/3 av rötterna, något som jag inte vet hur väl plantan skulle klara.
Hoya sp. Papua (05)
Efter att ha blivit förförd av min första klon var jag ju bara tvungen att försöka odla några andra kloner för att se hur de var. Den här klonen köpte jag som Hoya sp. Papua (mini, 05) sommaren 2023. Det var den som verkade ha mest unika blad och därför var minst sannolik att vara den jag redan hade. Den här får nästan helt runda blad. I början var inte bladformen så stabil men när plantan blev äldre så blev de vackra runda bladen stabila. Jag tycker det gör plantan lite vackrare än min första. Den har även lite mer rött pigment så de nya bladen blir lite rödare, håller sig röda lite längre och sällan får de mogna bladen en röd ton. Den växte snabbt jämfört med nästan vilken annan Hoya som helst, men inte lika rasande snabbt som min första klon. De första blommorna dök upp även på den här vid 13 månaders ålder. De hade samma starka, typiska doft även om jag tror att de droppar lite mindre nektar. Blommorna verkar hålla i ungefär 10 dagar hos den här klonen än så länge.
Blommorna skiljer sig något från min första klon. Den mest markanta skillnaden är att den rosa strukturen under bikronan inte spiller över i kronan, så det rosa området syns nästan bara om man tittar noga från sidan eller nektardropparna förstorar färgen. Så blommorna upplevs mycket blekare och grönare. Knopparna är även något bredare och kortare, vilket ger bredare kronlober. Den har en lite kraftigare behåring på insidan av kronan, och bikroneloberna är smalare. Alla dessa detaljer är små så jag skulle vilja hävda att förutom det blekare intrycket så är det ingen praktisk skillnad mellan blommorna på mina två kloner presenterade här på sidan.