God fortsättning och god blomning 2024!

Jag hoppas alla har haft underbara helger trots (eller tack vare!) snön och det väldigt kalla vädret. Jag har haft en längre ledighet och fått mycket gjort, även bland alla växter. Jag har fortsatt starta om flera fula äldre plantor, fått många väl behövda omplanteringar gjorda och både städat och rensat ut en del. Det har varit underbart att gå och dona mellan alla andra måsten och enda anledningen det här inlägget blev skrivet redan nu och inte nästa vecka är för att det blivit akut brist både på bark, annat substrat och krukor här hemma.

Hoya thuathienhuensis fick stå över sin omplantering (för tredje gången…) och plantan är snart bar, men som den blommar. Jag har svårt att beskriva hur fascinerande blommorna är, men insåg när jag tog bilderna att det till stor del beror på den halvt genomskinliga bikronan

För alla som sitter och längtar efter växtsäsongen 2023 med mässor, träffar och allt vad det innebär tänkte jag dela med mig av lite intressant statistik om blomningen om mina hoyor. I början av mitt odlande sparade jag sällan mycket information om de hoyor jag skaffade. Dels för att det var lätt att komma ihåg när jag hade runt 20 stycken, och dels för att det är lite omständligt. Med tiden blev det fler och det visade sig att det inte alltid var så lätt att bara komma ihåg. Runt 2012 började jag på allvar spara viktig information, men mycket av det förlorade jag senare i en datakrasch. Som tur är började jag igen. I början är det inte alltid så lätt att se nyttan av att skriva ner allt, men när åren går blir det mer och mer spännande.

Hoya ischnopus superrunda flockar är så attraktiva men ser nästan konstgjorda ut

Dagens statistik kommer från 364 hoyor jag köpte in mellan 2016-2022. Jag har inte tagit med dubbletter i det. Jag har ofta en vana att köpa samma Hoya från flera källor, och i de fall jag behållit mer än en i slutändan så finns bara en med. Jag har heller inte tagit med alla hoyor som jag skaffade under tidsperioden, men inte längre odlar, frösådder eller hoyor som saknat något datum. Även om en del odlas under andra omständigheter så odlas den stora majoriteten (och har gjort under åren) i inomhusklimat i fönster eller under lampor. En ganska normal miljö för de flesta krukväxter, även om temperaturen i mitt hem nog är högre än hos de flesta i Sverige.

Hoya paradisea är en av många hoyor som flyttat in under tidsperioden. Väl namngiven med den doften, blommorna och blomvilligheten tycker jag.

Av dessa 364 hoyor så har 228 (62%) blommat för mig. Dessa 228 blommade i medel efter lite under två år, 658 dagar. Men det är stor skillnad mellan olika hoyor och de envisa drar upp medel en hel del. Medianen för den första blomningen var 540 dagar, vilket är en bättre representation i mina ögon.

Det är värt att titta lite mer detaljerat på dagarna eftersom det är ovanligt att en Hoya blommar inom 6 månader efter att den införskaffats. Delar jag upp tiden till den första blomningen i 180-dagars intervaller (runt ett halvår) går det tydligare att urskilja den period de flesta av mina hoyor öppnat sina första blommor inom.

Nu är ju inte dessa diagram så rättframma som de tycks. De datum jag använder är det datum den första blomman har öppnats. Den tid när ett blomställningsskaft börjar utvecklas, eller knoppar sätts, är förmodligen en viktigare period. Jag har dock avstått från att använda de datumen eftersom de är oerhört svåra att avgöra. Till det spelar årstiden roll. För mig själv brukar jag förvänta mig blommor våren/sommaren året efter jag köpt en Hoya. Så därför har jag också tittat på den månad som de första blommorna öppnades under (med tanken på att knoppar började utvecklas månaderna innan). Till min förvåning var det inte en väldigt stor skillnad. Det är en tydlig nedgång av förstagångsblommare de mörkaste månaderna här i Sverige, men jag hade förväntat mig en större skillnad.

Tyvärr kan dessa diagram ge en mer positiv bild av hur snabbt en Hoya kommer i blom än vad som kan förväntas i verkligheten. Trots allt har 38% av de hoyor jag införskaffade under den här perioden inte blommat. Av dessa är 82 under 4 år gamla, och kommer förhoppningsvis ge mig blommor snart. Men resten tickar på och visar inte mycket tecken till blomning trots en aktningsvärd ålder.

Nu har ju inte alla hoyor blivit behandlade likadant. En del växer så mörkt hos mig att de nog aldrig kommer blomma om de inte flyttas ett tag medan andra får den bästa platsen tillgänglig. Dessutom inkluderar de 364 hoyorna ett antal arter och kultivarer från många olika miljöer där det inte går att förvänta sig samma förhållande till blomning: en del vill ha vissa miljöbetingelser uppfyllda, en del blommar säsongsvis och en del blommar från ögonblicket de rotas (eller tidigare!) om de bara växer ljust nog… Men jag tycker ändå det blev ganska spännande att titta övergripande på den första blomningen.

Hoya sp. SR2017-012 (platycaulis/amrita) är en av dem som dragit upp tiden. Jag skaffade den 2019, men den klarade inte resan speciellt bra och stod som en levande pinne tills 2022. När den väl fått några grenar och blad planterade jag om den och 2023 kom de första blommorna.

Hoya ’Patcharawalai 023’ gjorde jag inte samma misstag med. Den kom i samma sändning som den ovan och med samma problem, men denna åkte ut. Istället köpte jag en ny stickling 2021 som blommade redan efter något år, en bättre representation av den här helt underbara kultivaren. Den får även ett helt rum att dofta som YES diskmedel.

En sista fråga som jag tror många odlare ställer sig är förstås om jag har blivit bättre på att få hoyor i blom. Jag trodde jag skulle få lite snabbare blomning, framför allt för att jag har många fler lampor idag och de verkar bli fler för varje år. Historiskt fick jag en stor överlevnads- och blomningsbonus när jag började odla med lampor och ge växterna mer ljus. Men tyvärr har inte den effekten fortsatt öka. Förmodligen för att växterna har ökat i samma takt som lamporna och det därmed inte blivit bättre ljus till fler hoyor utan bara fler hoyor. Men det behöver vi inte tala så högt om!

Hoya ’Mathilde’

Egentligen så är den första blomningen mindre viktig jämfört med hur ihållande och stabil den fortsatta blomningen är. Men tyvärr är jag inte riktigt klar med den delen, så fortsättning följer. Kanske till påsk?

Hoya sp. cf. lacunosa (BL12-089) passade på att massblomma förra året

Eftersom jag haft lite ledigt så kommer även lite bonusbilder från ytterligare några växter som jag älskade lite extra mycket förra året. Först kommer ett nytillskott från 2023 som jag kikar till varje dag. Dischidia cochleata har stått på min önskelista så länge. Jag har fått några felidentifieringar under det namnet, men äntligen har den rätta arten hittat hit. Den satte igång nästan direkt och stoltserar med en fantastiskt tillväxtfart.

Bladen i min odlingsmiljö skiljer sig skarpt från bladen den kom med, vilket inte är oväntat. Det verkar dock som att bladen kan få en rödtoning även i denna form, vilket glädjer mig.

Dess parhäst härhemma, Dischidia astephana, visar på en liknande anpassning. Det går att ana vad bladen har förmågan att bli, men mer blir det sällan som jag odlar den.

Ytterligare en klon av Dischidia hirsuta från Papua visar upp varför de hör till de absolut bästa hirsutorna att odla.

Slutligen får en helt vanlig (fast ganska ovanlig klon) förmodad Hoya verticillata avsluta dagens inlägg. Den satte massa blomställningsskaft i höstas så jag hoppas få blommor snart och bekräfta vad den är. Bladen är så snygga i mina ögon och jag stannar gärna till och beundrar den lite extra.