Drosera adelae

Den här stackaren kom till synes helt levande och stendog på en vecka. När bara ett av bladen hade lite grönt kvar slängde jag in eländet i en kuvös (påse med sphagnum) utan större förhoppningar. Till min glädje upptäckte jag efter några månader att den svarta gegga som var kvar av eländet innehöll levande rötter som sköt nya skott. Jag delade upp rötterna i ett par krukor med sphagnum och nu har små söta skott tittat fram överallt.

Trots att de är väldigt små är de redan fullfjädrade jägare och går hårt åt sorgmyggorna. Det ska bli ett nöje att se den här droseran växa upp.

Nästan varje litet babyblad har fått grepp om något ätbart