En gammal favorit gör sig påmind

Något av det bästa som finns är när man sitter framför datorn på kvällen och plötsligt känner doften av en nyutslagen hanhaie. Det har varit ett bra tag sedan någon av mina plantor blommat. De har fått stå i kalla sovrummet under vintern. Hoya hanhiae överlever det mesta, men växer bra och blommar gör den bara i bra värme. Å andra sidan så växer den VERKLIGEN och blommar VERKLIGEN i värmen. Så bor man varmt rekommenderar jag varmt (pun intended!) denna vackra hoya. I alla fall så började en av dem verkligen klaga i kylan och mörkret, så de fick flytta in i varma hobbyrummet. Bara dagar efteråt dök de första knopparna upp och nu blommar den första klasen.

Hoya hanhiae är en av de hoyor som öppnar knopparna till kvällen och sluter dem lätt på morgonen. Det gör det till en utmaning att fotografera den -i alla fall om man vill ha med någotsånär öppna blommor. Doften är stark, men inte tung eller irriterande -vilket är tacksamt, speciellt om flera plantor och flera klasar är igång samtidigt.

Antalet olika hanhiae har raskt krypit uppåt. Den är inte svår, vilket också gör att den efterfrågan som finns snabbt mättas av. Jag misstänker att det också är drivande i varför så många olika färger dyker upp. Det och att jag är övertygad om att det finns många kloner av hanhiae därute -och som lågländare är den lätt att samla in.

Skillnaden mellan klonerna (förutom bladfärgen) sitter ofta i hur bladen ser ut. Förutom hos de rosa och den lila klonen, som är i princip identiska förutom möjligtvis en skillnad i blomfärgen. Färgen kan dessutom variera med olika blomningar så det är osäkert hur pålitligt det är. Det kan ju förstås också vara så att jag fått felidentifierade sticklingar. Jag hade hoppats det skulle ha dykt upp jämförelsebilder eller i alla fall fler bilder vid det här laget, men av någon anledning verkar hanhiae inte nå någon större populäritet. Galet i mina ögon men så är ju smaken olika.