Dischidia är ett farligt släkte. När jag började gräva ner mig i Hoya och såg att många odlade några Dischidia-arter vid sidan om undrade jag lite varför de förtjänade att ta upp platsen. De små arterna kunde jag värma upp till ganska snabbt, jag älskar ju som bekant små växter,…
Hoya serpens är en av mina stora favoriter. De små runda, gröna bladen är helt bedårande och för alla som gillar smått är serpens ett måste, i mina ögon. Dessutom är serpens en av de bästa, om inte den bästa hoyan att odla i vivarium. Men vi har inte alltid…
Efter att ha tagit en välbehövlig paus så börjar våren kännas, även om snöovädret yr utanför fönstret. Det ökade ljuset får många nya rankor att försiktigt sträcka sig upp och även hos de mer känsliga växterna börjar det anas knoppar. Våren är ett perfekt tillfälle att börja fila på den…
Och det innebär att årets inlägg nästan är slut. Det kanske har varit uppenbart, men de inlägg som publicerats här i december skapade jag tidigare under hösten, när jag insåg att tiden inte skulle finnas till att göra det på ett ordentligt sätt. Jag ville dela med mig av mitt…
En av de saker jag finner stor tillfredsställelse i när jag odlar är att jämföra växter. Både som ett sätt att hitta den ”bästa” klonen att odla som gör alla andra överflödiga, men även för att uppskatta den naturliga variation som finns. En jämförelse som jag inte lyckades göra i…
Hoya sigillatis är en Hoya jag använt mycket i vivarium, men inte ägnat så mycket tid åt där den växt i sin kruka. Den har även blivit så stor att den är svår att fotografera, ytterligare en anledning till att den inte visats upp här tidigare. Den har ganska unika…
I förra inlägget beskrev jag den nytta jag har upplevt av att odla ”ogräs” i mina vivarium. Jag har fler växter som jag använder på samma sätt, bland annat Episcia, som kallas kopparblad på svenska. Jag har dock inte mage att kalla Episcia ogräs. De är underbara krukväxter och jag…
2019 fick jag två oväntande ”bonusar”. I ett byte med en väldigt generös Hoyaodlare fick jag en bonusstickling av Hoya platycaulis, och i en annan sändning visade sig det finnas frön av den lilla Pilea microphylla. Hoya platycaulis hade jag egentligen inte tänkt odla då jag oftast har ett svalt…
Som art är inte undulata speciellt variabel, i alla fall inte utifrån de som är odlingsbara idag. Och om inte undulata är en stor favorit, så är det inte värt att odla mer än en klon, framför allt inte med dagens pris. Men jag älskar undulata, så jag kan inte…