Stackars Hoya erythrina lyckades både blomma och få en egen sida utan minsta lilla uppmärksamhet. Den har visat sig så enkel och kravlös att den har svårt att konkurrera med de plantor som behöver lite extra uppmärksamhet. Vilket i sig är synd för att det är en hoya väl värd…
Bara för att det är en så fantastiskt fotogenisk liten planta som är alldeles, alldeles underbar. Blomställningsskaft efter blomställningsskaft blommar ut just nu. Pinguicula (x Weser) har en tendens att föröka sig så fort jag vänder ryggen till. Här i en av bunkarna jag slänger iväg alla nya små skott…
Det är ju brukligt att varje år försöka sig på några nya spännande sorter. Därmed dyker en hel del paket upp i lådan (eller kanske snarare hos postombuden). Idag anlände två paket. Ett som färdas i en vecka från england med några nya sarracenia-sorter och en pinguicula. Trots en vecka…
Hoya praetorii fick huvudrollen i ett inlägg. Med gott samvete blir det därför ytterligare ett inlägg med bilder på denna fantastiska hoya. Om det går att beskriva en hoya som gosvänlig så stämmer det definitivt in på praetorii. Nu kanske det inte är meningen man ska peta och hålla på…
Jag är verkligen urusel på att ta hand om dem. Den här stackaren, kallad UC Irvine, blev som synes uttorkad vid blomningen och började vissna ner när de knappt slagit ut. Det är en väldigt snäll och snygg pelargon, bladen är blanka och lätt mörkgröna där skador lätt får samma…
Ibland önskar jag tiden kunde röra sig lite fortare. Det kan gå ganska lång tid mellan en knopp som uppenbarar sig och tills blommorna slår ut. Eller tills en liten stickling blir till en planta. En av de saker som jag är mest otålig inför nu är Utricularia alpina som…
Jag kan tillbringa evigheter med att inspektera mina växter och det finns alltid någon detalj som fascinerar. Framför allt är det karnivorerna som förtrollar mig med deras komplexititet. Hur går det bara inte att älska precis allt med denna kannan? De olika färgerna, texturerna och formerna… Nepenthes x hookeriana
De utricularior som beter sig som ogräs är extremt belönande att odla. De sprider sig gärna över stora ytor och i perioder så blommar de oavbrutet. Det enda tråkiga är att de är väldigt små. För några månader sedan dog min lilla sandersonii tillbaka. Sedan dess har den mest varit…
Jag har en stark preferens för det vilda och bångstyriga när det kommer till växter. Men ibland så finns det undantag. Ett sådant är Hoya ilagorium. Ett annat är underbara lilla Hoya lacunosa (Poonsak). Bland alla mina lacunosor får den små, jämna gröna blad på väluppfostrade korta rankor. Blommorna är…
Det är alltid lika nervöst att se vilja plantor som lyckades hålla sig i dvala och vilka som ofrånkomligen blir förluster, antingen i kylskåpet eller vid uppvaknandet.I år ser det ljust ut för alla vilket är lite ironiskt eftersom dvalan inte var optimal. Många flugtrumpeter har små ”kulor” i rosetten…