En av fördelarna med att ha ett hem nästan dedikerat till växter är att det alltid får plats att odla lite av de där växterna som inte hör till några direkta favoriter, men är så väldigt belönande. När jag bodde på mindre yta fanns det helt enkelt inte plats för…
Det jag tidigare skrivit om Nepenthes (copelandii x vetchii) är kanske inte det mest smickrande. Den har tidigare växt högst ordinärt (men samtidigt väldigt lätt) med en extra fin röd och glänsande peristom. Absolut inte ful, men på ett sätt som är svårt att stå ut bland en mängd andra…
Hoya retrorsa är en väldigt speciell liten Hoya. Jag tycker kanske inte utseendet är särdeles vackert, men jag odlar den för att jag uppskattar variation. Den påminner väldigt mycket om Hoya spartioides, som inte får några blad när den når fertil storlek utan bara består av stam, blomställningsskaft och blommor.…
Jag har nämligen haft turen att få odla två kloner av denna. Min första sulawesiana presenterade jag förra advent, och jag nämnde också att mitt eviga pillande stoppade den från att växa ordentligt. När en vän hade en extra sulawesiana tillgänglig till salu slog jag därför till, och tänkte att…
Så det kanske blev lite många inlägg om dessa till slut, men jag älskar att odla dem och därför är de vanligt förekommande i mitt hem. Dessutom tyckte jag denna hängde bra ihop med förra inlägget. Det här är en av mina favoritkloner, bladen är relativt stora och tydligt nervade.…
Den här nervade har jag börjat skriva om ett par gånger tidigare, men alltid avbrutit mig själv. Historien är för krånglig även om plantan inte är det. För många år sedan producerades en enorm mängd Hoyahybrider av Michael Miyashiro, även om bara ett fåtal av dem verkar ha överlevt till…
Runt året gammal blommade ytterligare en undulata för mig tidigt i år. Denna är ganska lik min första, men får lite mindre stora vågor i kanten och bladen håller sig lite plattare och rakare. Skillnaden är ganska subtil och knappt märkbar om de inte odlas bredvid varandra, i all ärlighet.…
När jag fick veta att det fanns en variegerad form av den vanliga och älskade namnlösa Hoya vi kallar sp. aff. burtoniae blev jag väldigt intresserad. Jag var lite förvånad över att jag inte sett mer av den, men tänkte först att den kanske var så populär att den var…
Hoya sp. Nong Nooch är en finlaysonii-typ som har varit i odling ganska länge nu. Jag minns att jag skrev ner den på en av mina allra första hoya-önskelistor, men strök den av någon anledning. Bilder gör den inte helt rättvisa för en av dess stora fördelar är hur stora,…
Hoya sulawesiana är en av de nyare hoyorna som jag verkligen, verkligen såg fram emot att odla. Jag har vissa preferenser när det kommer till vilka hoyor jag tycker om att odla, och först och främst gillar jag småbladiga, och efter det gillar jag ordentliga, gärna suckulenta blad. I den…