Falskt spinnkvalster
Det här är ett typ av kvalster som plågat Hoyahobbyn i ett par decennium, men inte har några problem att gå på andra växter med. Många kallar det i vardagstal för rött spinn(kvalster) men det är inte helt korrekt. Det röda spinnet är ett klassiskt spinn (som spinner trådar) och har en annan livscykel och andra fungerande behandlingar. Falskt spinnkvalster kallas falskt just för att det inte spinner nät. Beteckningen kan egentligen användas på en mängd olika typer av dvärgkvalster som inte spinner, men många andra vanliga av dessa (som t ex toppskottskvalster) har specifika namn, och därför har falskt spinnkvalster för de flesta kommit att betyda just den lilla röda som är ack så vanlig hos t ex Hoya. Det finns förstås ingenting som säger att det i själva verket inte kan vara en mängd olika arter, men idag behandlar vi och refererar till dem som en. Min gissning är att det är en Brevipalpus-art, men jag har ingen alls kunskap i att arta kvalster.
Vill man veta mer om dessa små odjur så rekommenderar jag att man söker på den engelska termen flat mite (ibland även broad mite), som ger bra resultat och inte är ihopblandat med vanligt spinn på samma sätt som de svenska termerna är.
Falskt spinnkvalster är väldigt litet, och när man väl ser resultatet av ett angrepp med ögonen så kan kan räkna med att det varit där länge och hunnit sprida sig en bra bit. Ett gammalt knep är att ta en bomullstuss eller vitt papper och dra längs undersidan av bladen. Blir det då rött/orange har man ett stort angrepp. Själv skulle jag vilja säga att vid det laget så är angreppet så stort att det är fullt synligt på plantan även utan provet. De föredrar att sitta kring noderna, på nytillväxt och bladskaftet och när de väl täcker bladen är angreppet mycket svårt. En mycket stark lupp och tålamod är nödvändigt för att upptäcka det i tidigt stadium.
Tecken på ett angrepp börjar ofta milt med nya blad som aborterar (vilket kan bero på andra saker med) och nytillväxt som torkar in. På små plantor/sticklingar kan angreppet likna det toppskottskvalster ger, med nytillväxt från samma nod som försöker växa ut om och om igen. Det liknar så pass mycket att jag flera gånger sett tydliga angrepp av falskt spinn som redan klassificerats som toppskottskvalster. Som tur är behandlas de likadant. Skillnaden mellan angreppen går främst att se på större plantor där toppskottskvalstret orsakar de typiska noderna med mycket ärrig nytillväxt över hela plantan medan det falska spinnkvalstret snarare uppvisar sina egna typiska tecknen: ärriga noder (men ofta utan det bulliga och svällda området som toppskottskvalster ger), ärriga bladskaft och ärrig undersida på bladen som ofta koncentreras kring bladskaft och bladnerver.
Levande kvalster är inte för svårt att ta livet av med kontaktverkande metoder, men eftersom de är så små kan de gömma sig i skrevor på barken och de lägger även mycket mer motståndskraftiga ägg i dessa skrevor. Livscykeln kan variera stort, då ägg kan gå okläckta i allt från en vecka till en månad eller mer, och tiden från ägg till vuxen kan variera från ett par veckor till månader. Lägg till att honorna lägger några ägg (utan parning) varje dag, och du står med ett svårbehandlat angrepp med ett antal generationer och tillväxtstadier samtidigt.
Det är inte ovanligt att ha en lågmäld population som sprider sig sakta under t ex en kylig vinter, ibland kläckt från något missat ägg i någon skreva, som sedan exploderar med vårens värme och resulterar i att stora angrepp flammar upp i ett växtbestånd, till synes från ingenting. Ibland kan det vara så att det finns någon motståndskraftig växt som generellt inte drabbas speciellt svårt där det falska spinnet lever i åratal, för att därifrån sprida sig till känsligare växter och ganska snart bli synligt. Ofta blir dessa känsliga växter behandlade, men den motståndskraftiga fortsätter obehandlad vara värd.
En av anledningarna till att det spritt sig så kraftigt hos Hoya är att de är motståndskraftiga och generellt klarar av att leva ganska länge utan större påverkan av det falska spinnet. Andra växter hade helt enkelt dött av eller kasserats på grund av angreppet när det fortfarande klipps sticklingar och delas av hoyorna. När det var som värst, för några år sedan (och jag precis skaffat ett usb-mikroskop för att kontrollera) så hade en stor majoritet av alla hoyor jag köpte åtminstone ägg på sig när de kom hem till mig. Vid den tiden var minst 3 av 4 hoyor smittade när de kom hem till mig. Inte bara från Sverige, men även övriga Europa och senare även importer från Thailand.
Turligt nog är det falska spinnkvalstret precis som toppskottskvalstret mycket känsligt mot svavel, och kan enkelt behandlas med det. Svavel verkar fysiskt, det vill säga att det behöver komma i kontakt med kvalstren för att verka. Det betyder att man behöver antingen behandla med svavel upprepat var tredje-fjärde dag så länge det finns risk att ägg fortfarande kläcks, eller att man helt enkelt täcker plantorna i en svavellösning som får sitta kvar tills plantorna är säkra. En sådan svavellösning kan behöva förnyas en till två gånger då det alltid finns risk att ett litet område någonstans inte täckts, och ett fåtal kvalster och ägg då kan överleva där. När väl svavlet börjar nötas av så finns risken att de därifrån kan påbörja ett förnyat angrepp. Man bör också vara uppmärksam på att nytillväxt som dyker upp väldigt snabbt är helt säkra för ohyran. Växer en planta aktivt kan åtminstone nytillväxten behöva behandlas igen för att vara säker på att det inte sitter ett gäng kvalster och kurar i säkerhet där. I Sverige går det att köpa ett svavelgranulat som kallas Kumulus som fungerar väldigt bra. Växterna skadas inte alls av svavlet förutom att det blockerar ut en del ljus från bladytan (det kan till och med ge goda effekter i form av pH-förändringar i substratet) men de ser förskräckliga ut under den ganska långa tid det behöver sitta kvar. För mig har det varit enklast att få bort det genom att först försiktigt spraya plantan med vatten för att fukta upp bladytorna, och sedan spraya med en mycket mild såpalösning och låta verka ett tag. Sedan har det mesta gått att duscha bort. De sista fläckarna får jag bort genom att ta den mjuka sidan på en fuktig disksvamp och dra längs bladen.
Det finns förstås andra fysiska metoder som även de fungerar, som såpasprit eller olika former av oljor. Nackdelen med dessa är att de behöver sköljas bort då det är skadligt för växten att kvävas av oljor eller frätas av sprit upprepade gånger under lång tid (eller ha bladen täckt av olja under en lång tid). Det är även viktigt (precis som om man sköljer bort svavlet efter varje behandling) att hålla sig extremt strikt till behandlingsschemat, även när behandlingen är framgångsrik och det inte längre går att se några nya angrepp eller kryp. Det finns även andra typer av insektsgift som verkar fysiskt som används enligt samma princip. Dessa har inte större verkan än mildare alternativ, och jag ser därför egentligen ingen användning att sprida gifter i dessa fall. Men vill man använda dessa (kanske som alternativ till oljor) så var noga med att hålla behandlingsschemat. En delvis behandling som inte dödar allt leder så småningom till resistenta kvalster som är ännu svårare att behandla i framtiden.
Det fungerar INTE att dränka plantan med vatten. Det är skadligt för de allra flesta plantor (som inte är anpassade för att växa i vatten) att kvävas i vatten. Mår plantan bra efter ett dopp betyder det att gasbubblor följt ner i vattnet, vilket även håller liv i eventuell ohyra. Plantan dränks före all ohyra och ägg dör av syrebrist, även om det givetvis går att tvätta bort en stor del av ett angrepp med vatten, antingen genom dopp eller duschning.
De systemiska gifter som någon eventuellt har kvar i någon vrå fungerar olika bra på olika växter. De enkla systematiska som till för några år sedan gick att köpa i vilken blomsterhandel som helst fungerade utmärkt för mig på snabbväxande genus, men sämre på långsamma hoyor. Jag skulle inte rekommendera dem till behandling av det falska spinnkvalstret.
Stora, äldre angrepp är ofta enkla att se då kvalstret orsakar ärr på all typ av vävnad, stammar, blad, noder och rankor.
När man ser dessa typer av skador så har angreppet pågått en väldigt lång tid och man kan räkna med att det spridit sig överallt där det är möjligt.
När angreppet är så starkt kan man ana det röda
Men även blad som ser orörda ut för det blotta ögat kan vara fulla av dem
Att de kan sprida sig så mycket och vara så många innan de gör någon synlig skada är bra för växterna men gör också att det är svårt att upptäcka och begränsa.
Att de är svåra att behandla beror på dessa väldigt irriterande ägg som skyddas i skrevor och veck och är nästintill omöjliga att upptäcka alla av på en lagom stor planta. Istället behöver man behandla tills man är säker på att allt kläckts.
Det här är ett väldigt typiskt angrepp som centrerar sig kring noderna och luftrötterna. Färgskiftningarna i rankan gör dessa extremt svåra att upptäcka med blotta ögat. Jag blev misstänksam efter att bladet trillade av och ärrbildning började precis under noden.