Hoya danumensis

  • danumensis ssp. danumensis
  • danumensis ssp. amarii

Till slut kom danumensis äntligen in på min topplista -bakvägen. Min vackra gula från Indonesien artbestämdes äntligen och blev en underart till danumensis. Och visst är de ett vackert par. För mig handlar danumensis om blommorna. Bladen är inte speciellt iögonfallande och även om de växter bra så kan de vara frustrerande då de skiftar mellan att klättra, att växa rätt ut åt sidorna eller hänga. Men de är blomvilliga och har stora klasar av stora blommor och vad mer kan man begära av hoyor?

Hoya danumensis ssp. danumensis

Hoya danumensis ssp. danumensis är en lättblommad, storblommig art. Den såldes länge som wallichii innan den riktiga wallichiin blev identifierad och danumensis blev en egen art. Även idag förekommer den under det felaktiga namnet. Det är enkelt att se om det är en danumensis eller en wallichii på blommorna, där en av många skillnader är att wallichii har en vinröd bikrona och danumensis en ljusgul. Danumensis är en klättrande art som gärna får lite tjockare, busklika grenar. Det kan göra det till en utmaning att odla den. Jag har valt att odla den på ett stöd men den står i kö för att pröva något annat. Bladen är tunna, mörkgröna och en lång avslutande spets. Det förekommer sparsamt med silver på vissa blad. Blommorna är stora och runda när de är fullt utslagna. Bikronan är ljust gul och kronan vit, där baksidan har en lätt ton av lila. Jag lyckades inte upptäcka någon doft men har hört att de kan dofta på morgonen. Precis som alla tunnbladiga behöver man vara varsam vid rotning och se till att sticklingen inte avdunstar för mycket vatten innan den satt rötter.

Jag och danumensis ssp. danumensis är inte helt överens. Den är en väldigt imponerande hoya och jag är förvånad att den inte finns i handeln än med alla de positiva egenskaper den har. Trots det lyckas den inte helt slå sig in bland mina favoriter. Jag hoppas plantan växer med tiden för mig, om inte annat kanske ett annat odlingssätt får mig att se på den med andra ögon. Plantan jag har startades i augusti 2017 och den blommade första gången i juni 2018.

 


Hoya danumensis ssp. amarii

Hoya danumensis ssp. amarii

Den här hoyan finns på min topplista. Den blommar lätt och har vackra, relativt stora blommor som doftar gott. Den påminner en del om Hoya narcissiflora men var trots det närmare besläktad med danumensis ssp. danumensis. Hoya danumensis ssp. amarii är en av de halvbuskväxande hoyorna som klättrar högst halvhjärtat men inte heller hänger snyggt. Bladen är gröna med tydlig mittnerv och slutar i en lång rundad spets. Blommorna är väldigt glansiga, gula med lila baksida och kraftig vit bikrona. På kvällen doftar de kraftigt citron och kan även droppa lite nektar. Med tiden förlorar blommorna lite av sin färg som går från kraftigt citrongul till nästan beige innan de faller av. De kan även få en ganska tydlig ton av rosa i kanten och i ovanliga fall ända in till bikronan. Blommorna håller länge, i 10-14 dagar.

Jag var en av de lyckliga få som lyckades få tag på en stickling genom att vara online vid rätt tidpunkt när när ett gäng såldes via facebook och den flyttade hem i juli 2017. Jag planterade den i bark uppblandat med lite mossa och den fyllde krukan med rötter väldigt snabbt. Den satte snabbt knoppar som ramlade av vid flera tillfällen innan den i oktober 2017 blommade för första gången. Som ung planta fortsatte den med otyget att ofta och gärna tappa knoppar om den torkade ut för mycket eller om den inte fick näring regelbundet. Även bladen tappade snabbt färg och blev ljusa och eländiga av samma orsak. Jag fortsatte att plantera upp den i större krukor vart eftersom den fyllde ut och när jag planterade om den till ampel lade jag till generöst med långtidsnäring. Den fick även lite pimpsten i blandningen då den fick sitta i en självvattnande kruka. Efter det har den inte krånglat något mer utan behåller sina knoppar och färg på bladen. Jag misstänker att det har mer att göra med storleken på krukan än den självvattnande funktionen som jag sällan använder, och att jag numera är väldigt generös med näring till alla mina hoyor.

 

senast uppdaterad 23 september 2022