Pinguicula ’Tina’
Den har pinguiculan är en välspridd och odlingsvärd pinguicula, framför allt om man vill ha lite större sorter som kan fylla ut en vanlig kruka. ’Tina’ (tillsammans med falska ’Weser’) tillhör de tätörter man lätt hittar i blombutiker. ’Tina’ kan få riktigt stora blad och blommar gärna med vackra stora ljuslila blommor med mörk mitt och lätt markerade nerver och kanter. Den är en riktig arbetshäst när det kommer till att fånga sorgmyggor. På vissa av bilderna nedan ser den inte alltför vacker ut på grund av en flytt till ljusare, varmare och torrare omständigheter vilket har fått den att byta blad och överge de äldre, större bladen. Precis som hos de flesta pinguiculor är formen, storleken och färgen på bladen väldigt varierande beroende på omgivning och vilken fas plantan är i. ’Tina’ är en korsning mellan agnata och zecheri. Samma korsning kallas även ibland ’Hans’. ’Tina’ blommade redan vid hemkomsten och har gjort få uppehåll. Jag odlar den i pimpsten.
Bladen är ljusgröna och växer i rosetter. Själva rosetten kan bli ganska stor även om jag tycker de största bladen blir lite klena och gärna hängiga. ’Tina’ visar ingen tendens till rödtoning alls i bladen utan håller sig ljusgrön. Blomskaften växer ut från rosetterna och sträcker sig en ganska lång bit ovanför. Blomskaftet kan ibland vara ganska vekt och efter ett tag tenderar de att falla nedåt istället för att torka in där de står. Blommorna är lila i olika nyanser och doftar ingenting.